”Konsumera gärna – men med måtta”

Abd al Haqq är imam i Svenska islamiska samfundet. Hans namn betyder sanningens tjänare. Han talar om medelvägen, om att varken sträva efter lyxliv eller asketism.

Foto: Abd al HaqqVi är i Islamska föreningens lokaler i Stockholm. På väggarna sitter citat ur Koranen och i soffan Abd al Haqq. Han visar sitt radband av silver och mörkt trä och ser väldigt nöjd ut. "Visst är det vackert?"

Om jag säger religion och konsumtion, vad tänker du då?


– Att slöseri inte är något som man ska ägna sig åt, men att det inte är fel att skaffa sig det man behöver. Men man ska vara restriktiv mot lyx. Mohammed var oerhört sparsam. Han hade nästan inga prylar, och när han dog ägde han inte ett öre, han hade gett bort allt. Det är ett grundexempel. Islam förespråkar en slags moderation (=måttfullhet). Man ska inte vara fanatiskt asketisk, man ska inte heller gå över åt andra hållet.

– Inom islam betalar man också en förmögenhetsskatt till de fattiga. Om du betalat skatten är de pengar som du har kvar rena. För dem kan du göra vad du vill.

Vad menar du med rena pengar? Är de så rena att det inte spelar det minsta roll vad man lägger dem på?

 
– Reglerna om måttfullhet och förnuft gäller, och att man inte får lägga pengar på sådant som islam inte tillåter, såsom sprit och hasardspel. Men i princip, har man fullgjort sin plikt mot de fattiga och givit dem deras del av förmögenheten, så är man fri att göra vad man vill med pengarna. Vi får stå till svars på domedagen om inte förr.

– I dagens samhälle är det vanligt att konsumera för att döva ångest. Efter att ha köpt någonting infinner sig lugn i ett par dagar, tills oron kommer tillbaka och man måste köpa något igen. Vi omges av reklam som uppmuntrar köpglädje men som leder till att människor dövar ångest genom att handla. Men om man handlar för att döva någonting leder det lätt till missbruk, precis som alkohol eller narkotika gör.

Konsumtion beskrivs ofta som en förutsättning för att vårt samhälle ska fungera och tillväxten rulla på. Vad tänker du om det?


– Hela systemet i väst bygger på att man hela tiden konsumerar mer och mer. Det blir som ett kedjespel där någon måste betala till slut. Man behöver inte vara något geni för att förstå att det är tredje världen som får betala för vår tillväxt i slutändan. Det finns ungefär samma mängd varor hela tiden, det är fördelningen av dem som kan skjutas åt olika håll. I dag äter västvärlden en stor del av kakan, medan tredje världen får stå för ingredienserna.

Tycker du att ett intresse för saker och vilja att köpa nya kan stå i vägen för en inre utveckling?


– Ja. Det här livet är så otroligt kort. Man slösar bort det om man ägnar en massa energi åt att lägga saker, som ändå blir värdelösa för en inom ett par dagar, på hög. Men det är inte så lätt. Hur ska man hålla balansen? Balansen är relevant inom islam.

– Om man konsumerar mer eller mindre beror på sätt och vis på ens inre utveckling. Den andliga kraften är något att falla tillbaka på. Man ersätter yttre begär med en inre tillfredsställelse.

Skiljer sig synen på konsumtion åt olika religioner emellan?


– Skillnaderna ligger på ett teologiskt plan. Men etiken är densamma för alla. Ingen religion säger slösa upp allt du äger och har, lev på soc, utnyttja andra. Etiken är gemensam.

Senast granskad: 2009-09-08